Workshop om bildstöd i barnomsorg.

Projekt Bildstöd i föreningsliv ägs av DHB Västra,  (en förening för  familjer som har barn med dövhet, hörselskada, språkstörning, flerfunktionshinder – dvs kommunikativa funktionsvariationer )

Sedan 2017 driver DHB Västra TUFF– verksamhet för SPSM:s räkning i Vänersborg.  Kursdeltagare bor veckovis på hotell. och om så önskas ordnas barnomsorg i anslutning till undervisningen.

(TUFF  är TeckenspråksUndervisning För vissa Föräldrar – dvs de som har barn i behov av teckenspråk för kommunikation. )

I TUFF-omsorgen finns tre  anställda barnskötare som använder tal och teckenspråk i kommunikation med barnen. Ett bra tillfälle för barnen att omges med teckenspråk 🙂

Nu vill man införa med bildstöd i verksamheten för mer struktur och kommunikation. Alla barn kan ju inte tecken när de kommer.

Alla barn behöver veta vad som ska hända under dagen.

Och alla barn har rätt att få information på det sätt de förstår, samt ska ha möjlighet att uttrycka sig.

Barnskötarna har hängt upp ett stort veckoschema på en av väggarna, och en tavla som visar vilka av barnskötarna som jobbar.

Den 12 april var vi i projekt Bildstöd inbjudna för att informera mer om bildstöd och svara på frågor.  En del av personalen har teckenspråk som första språk. Projektassistent Alexandra Granat, som också är teckenspråkstolk och handledare i Karlstadmodellen höll därför  föreläsningen på teckenspråk!

Därefter gick vi igenom hur man kan göra bildstöd, t ex skriver eller kopierar in recept i programmet In Print 3 som finns på kansliet.  

Utdrag från vår Power Point presentation:

 

 

 

Tillgänglighetsdatabas – Kommunikativ tillgänglighet?

Inför valet 2018 arrangerade Funktionsrätt Göteborg en funktionshinderpolitisk debatt och utfrågning med representanter från lokala partier.  Tillgänglighet, fritidsysselsättning, arbete och skola avhandlades. Alla frågor och svar finns på Funktionsrätts hemsida här.

På fråga 2: Vad kommer ni göra konkret för att säkerställa att alla barn, med eller utan funktionshinder, har möjlighet till en aktiv och meningsfull sysselsättning?  svarade partierna som om enbart fysisk tillgänglighet är problemet. De pratade om ökad kunskap vid nybyggnation,  universell utformning, och tillgänglighetsdatabasen.

Men vad finns det för kommunikativ tillgänglighet?  Om man har ett begränsat ordförråd, eller ordförståelse? Om läskunnigheten är låg eller man har svårighet att formulera sig tydligt i tal eller skrift?

Det finns alltså en Tillgänglighetsdatabas som listar fysiskt tillgängliga lokaler och platser.  Det är ju bra, men borde det inte också finnas en databas som listar kommunikativ tillgänglighet? Där man kan se vilka aktörer som erbjuder lättläst information,  teckenspråkstolkning, syntolkning och vilka som använder bildstöd.

Tänker då på museum, föreningar, vårdcentraler, organisationer, bibliotek, sportarenor, gym, fritidsförvaltningar, kulturskolor och varför inte vanliga skolor?

(Nästan  20% av alla elever som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasiet) 

Vill person med funktionsvariation prova på någon aktivitet inom idrott, hantverk eller annat finns i vissa fall information på föreningens hemsida. Men ofta behöver man ringa runt och fråga.

Att  få ett nej är emotionellt påfrestande. Om föreningen svarar att det är ok  att delta  blir man såklart glad, men hur tillgänglig är aktiviteten?

En tillgänglighetsdatabas eller kommunhemsida med tydlig och lättläst information önskas …

Tillgänglighet först – aktivitet sedan!

Sverige har förbundit sig att följa FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning:

Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet
samt tillgång till information
Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa
att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på lika villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2, däribland genom att
a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar,

b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom
Internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara
format för personer med funktionsnedsättning,

d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom
Internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt

e) erkänna och främja användning av teckenspråk.